Det började med ett telefonsamtal – ett samtal som nämnde Sleep No More i New York, en föreställning som några av oss hade haft turen att uppleva.
Py Huss-Wallin och Jimmy Meurling frågade om vi ville vara med i ett immersivt teaterprojekt som skulle bli banbrytande i Stockholm med sitt format.
Vi steg in i en övergiven byggnad på 3 500 m² för att skapa konst. Det som började som ett uppdrag som scenografer utvecklades snabbt till curering och samarbete med över 1 000 medverkande – ett av Sveriges hittills mest inkluderande och framgångsrika immersiva projekt. Satan’s Democracy växte till en fyra år lång, ständigt föränderlig kreativ upplevelse som resulterade i tre olika föreställningar (Satan’s Trilogy) och plattformen LVL4 – en mötesplats för konstnärer och kreatörer.
Utmaning
Att kliva in i ett enormt hus med ett passionerat och smått galet projekt, där himlen var gränsen men budgeten för liten redan från start, var en utmaning i sig. Som ett litet konstkollektiv som ville skapa något nytt och experimentellt var det svårt att hitta stöd inom befintliga kulturstrukturer och bidragsformer – vi passade helt enkelt inte in i något färdigt fack. Samtidigt var gentrifieringen alltid närvarande. Vi var fullt medvetna om vår roll i det större sammanhanget, där vårt kulturella kapital ofta användes av andra men sällan ersattes i motsvarande grad.
Insikter
Att curera utifrån deltagarnas behov, drömmar och förutsättningar visade sig vara nyckeln till verklig delaktighetskultur. Metoden fungerar för individer såväl som för organisationer och skapar broar mellan olika aktörer. Genom att kartlägga dessa passionerade synergier blir fokus tydligt – och processen riktas mot ett gemensamt mål.
Vi lärde oss också vikten av att ständigt återvända till dem som sagt nej – att sträcka ut handen igen. Att skapa en kultur där man är öppen för att ändra sig och ta nya riktningar ger ofta mångdubbelt tillbaka.
Och kanske viktigast av allt: planering är avgörande – men att medvetet lämna tomrum för det oväntade är minst lika viktigt. Det som ännu är okänt visar sig gång på gång vara den mest betydelsefulla delen av processen.
Py Huss-Wallin och Jimmy Meurling frågade om vi ville vara med i ett immersivt teaterprojekt som skulle bli banbrytande i Stockholm med sitt format.
Vi steg in i en övergiven byggnad på 3 500 m² för att skapa konst. Det som började som ett uppdrag som scenografer utvecklades snabbt till curering och samarbete med över 1 000 medverkande – ett av Sveriges hittills mest inkluderande och framgångsrika immersiva projekt. Satan’s Democracy växte till en fyra år lång, ständigt föränderlig kreativ upplevelse som resulterade i tre olika föreställningar (Satan’s Trilogy) och plattformen LVL4 – en mötesplats för konstnärer och kreatörer.
Utmaning
Att kliva in i ett enormt hus med ett passionerat och smått galet projekt, där himlen var gränsen men budgeten för liten redan från start, var en utmaning i sig. Som ett litet konstkollektiv som ville skapa något nytt och experimentellt var det svårt att hitta stöd inom befintliga kulturstrukturer och bidragsformer – vi passade helt enkelt inte in i något färdigt fack. Samtidigt var gentrifieringen alltid närvarande. Vi var fullt medvetna om vår roll i det större sammanhanget, där vårt kulturella kapital ofta användes av andra men sällan ersattes i motsvarande grad.
Insikter
Att curera utifrån deltagarnas behov, drömmar och förutsättningar visade sig vara nyckeln till verklig delaktighetskultur. Metoden fungerar för individer såväl som för organisationer och skapar broar mellan olika aktörer. Genom att kartlägga dessa passionerade synergier blir fokus tydligt – och processen riktas mot ett gemensamt mål.
Vi lärde oss också vikten av att ständigt återvända till dem som sagt nej – att sträcka ut handen igen. Att skapa en kultur där man är öppen för att ändra sig och ta nya riktningar ger ofta mångdubbelt tillbaka.
Och kanske viktigast av allt: planering är avgörande – men att medvetet lämna tomrum för det oväntade är minst lika viktigt. Det som ännu är okänt visar sig gång på gång vara den mest betydelsefulla delen av processen.
