2008 hade Stockholm besök av två franska konstnärer som arbetade tillsammans med Kollektivet Livet. Louise Drubigny var en av dem och samarbetet resulterade i ett enormt verk av silkes-screenade bilder av just pappersark som blåser i vinden på en vägg. En stor vägg behövde hittas för att ta emot detta verk och tidigare samarbeten på adressen förde ihop Kollektivet Livet med fastighetens dåvarande ägare som gav tummen upp till att upplåta väggen. Detta blev startskottet till att Kronobergsgatan 35 kommit att förgyllas av fri curerad konst av Kollektivet Livet fram tills idag.
Väggen och konsten är ett resultat av ett samarbete som fått växa fram i organisk takt. Olika samarbeten har testats och som enda stora platsen för fri icke kommersiell konst har den fått en ikonisk status och blivit ett landmärke för många.
2025 – Efter motiv och minne av Theodor Forsbeck (1987–2018) målat av Zakarias Samad, Emil Zingmark, Dennis Vera
2024 – Julia Rio
2023 – Korallpionen
2022 – “Kvinnor för livet” målat av Marc Alright
2021 – “Ceci n’est pas un texte” – HUGE
2019 – Finsta
2018 – Sthlm Five point
2018 – “Fuck the world” – Carolina Falkholt
2016 – “Blod, svett och tårar” – Amara Por Dios
2015 – Ikaroz
2014 – “Drömlivet” – Max Solca
2013 – “Det regnar” – Kollektivet Livet
2010 – “Maskrosbarn” – Salong Betong
Sagt om väggen
”Fria väggar för fritt målande och curerade väggar för drivna konstnärer utgör ett av de starkaste tecknen på ett öppet samhälle. Platser fria från kommersiella intressen. Den blått glödande kuken av Carolina Falkholt, Amara por Dios burleska totemansikten och Daniel ”Ikaroz” Diaz surrealistiska värld, alla har de blivit en del av svensk konst- och stadshistoria – kulturarv. Graffiti är en vild konstform som bara kan uppstå under de magiska villkor då stad, medborgare och konstnärer lever i samförstånd. En sådan stad vill människor leva i.”
/ Paulina Sokolow, konsthistoriker
”Det är helt underbart att observera hur alla inte bara går och glor i sina lurar hela tiden överallt. Här stannar folk hela tiden, tittar, snackar och fotar. ”
/ Jonas, lokal försäljare, Järnia
” När jag tänker på väggen på Kronobergsgatan 35 är det som att mina lungor sträcker sig ända ner till hälarna. Jag kan ta ett djupare andetag här än någon annanstans i Stockholm. Nästan som att titta på en horisont. Tankarna och kroppen får plats i en stad som sällan bryter från normen.”
/ Maria Starck, Feminist och aktivist
”Kronobergsgatan 35 är unik i Stockholm eftersom det inte är en yta för en permanent konstnärlig gestaltning, eller en öppen vägg där vem som helst kan måla, utan en plats mitt i staden som med jämna mellanrum byter utseende. Det handlar om en plats för semi-permanenta väggmålningar. I ett internationellt perspektiv så påminner den om Houston Bowery Wall i New York, som användes redan på 1980-talet av bland andra Keith Haring, och som de senaste åren regelbundet målats av bland andra Swoon, Pose & Revok, Maya Hayuk och Barry McGee, från den samtida graffiti- och gatukonst-scenen. Men till skillnad från väggen i New York så startade målningarna Kronobergsgatan 35 under en tid när Stockholm präglades av en långtgående nolltolerans mot laglig graffiti och gatukonst, vilket i sig gör det till en enastående prestation. Även utan denna repressiva kontext så tror jag att Kronobergsgatans semi-permanenta väggmålningar fyller en viktig funktion i stadens visuella ekosystem. De erbjuder ett temporärt mellanläge där de till skillnad från permanent offentlig utgör ett skiftande inslag i stadsbilden, och samtidigt är planerad och därmed har en varaktighet som gör att de går att besöka flera gånger.” /Jacob Kimvall, Lektor i konstvetenskap på Stockholms universitet
Väggen och konsten är ett resultat av ett samarbete som fått växa fram i organisk takt. Olika samarbeten har testats och som enda stora platsen för fri icke kommersiell konst har den fått en ikonisk status och blivit ett landmärke för många.
2025 – Efter motiv och minne av Theodor Forsbeck (1987–2018) målat av Zakarias Samad, Emil Zingmark, Dennis Vera
2024 – Julia Rio
2023 – Korallpionen
2022 – “Kvinnor för livet” målat av Marc Alright
2021 – “Ceci n’est pas un texte” – HUGE
2019 – Finsta
2018 – Sthlm Five point
2018 – “Fuck the world” – Carolina Falkholt
2016 – “Blod, svett och tårar” – Amara Por Dios
2015 – Ikaroz
2014 – “Drömlivet” – Max Solca
2013 – “Det regnar” – Kollektivet Livet
2010 – “Maskrosbarn” – Salong Betong
Sagt om väggen
”Fria väggar för fritt målande och curerade väggar för drivna konstnärer utgör ett av de starkaste tecknen på ett öppet samhälle. Platser fria från kommersiella intressen. Den blått glödande kuken av Carolina Falkholt, Amara por Dios burleska totemansikten och Daniel ”Ikaroz” Diaz surrealistiska värld, alla har de blivit en del av svensk konst- och stadshistoria – kulturarv. Graffiti är en vild konstform som bara kan uppstå under de magiska villkor då stad, medborgare och konstnärer lever i samförstånd. En sådan stad vill människor leva i.”
/ Paulina Sokolow, konsthistoriker
”Det är helt underbart att observera hur alla inte bara går och glor i sina lurar hela tiden överallt. Här stannar folk hela tiden, tittar, snackar och fotar. ”
/ Jonas, lokal försäljare, Järnia
” När jag tänker på väggen på Kronobergsgatan 35 är det som att mina lungor sträcker sig ända ner till hälarna. Jag kan ta ett djupare andetag här än någon annanstans i Stockholm. Nästan som att titta på en horisont. Tankarna och kroppen får plats i en stad som sällan bryter från normen.”
/ Maria Starck, Feminist och aktivist
”Kronobergsgatan 35 är unik i Stockholm eftersom det inte är en yta för en permanent konstnärlig gestaltning, eller en öppen vägg där vem som helst kan måla, utan en plats mitt i staden som med jämna mellanrum byter utseende. Det handlar om en plats för semi-permanenta väggmålningar. I ett internationellt perspektiv så påminner den om Houston Bowery Wall i New York, som användes redan på 1980-talet av bland andra Keith Haring, och som de senaste åren regelbundet målats av bland andra Swoon, Pose & Revok, Maya Hayuk och Barry McGee, från den samtida graffiti- och gatukonst-scenen. Men till skillnad från väggen i New York så startade målningarna Kronobergsgatan 35 under en tid när Stockholm präglades av en långtgående nolltolerans mot laglig graffiti och gatukonst, vilket i sig gör det till en enastående prestation. Även utan denna repressiva kontext så tror jag att Kronobergsgatans semi-permanenta väggmålningar fyller en viktig funktion i stadens visuella ekosystem. De erbjuder ett temporärt mellanläge där de till skillnad från permanent offentlig utgör ett skiftande inslag i stadsbilden, och samtidigt är planerad och därmed har en varaktighet som gör att de går att besöka flera gånger.” /Jacob Kimvall, Lektor i konstvetenskap på Stockholms universitet
Finsta
“Blod, svett och tårar” – Amara Por Dios
“Fuck the world” – Carolina Falkholt
Foto: Lotte Fernvall
